Lockpipa räv kombination

Hubertus Lockpipa för räv kombinerad med hare/muspip
Muspip: Alla rovdjur, och speciellt räven, reagerar på musens korta, ljusa pip, eftersom ju möss utgör rävensbasföda.

Rävens fina hörsel uppfattar vid vindstilla väder muspipet på mer än 100 m. Allt efter temperament,hunger och erfarenhet kommer Mickel antingen rakt på lockstället, även om han är försiktig, eller också gör han en lycka och går i vind på ljudkällan.

Muspipet ska jägaren för det mesta bara använda, när han fått syn på en räv, som är på väg bort ifrån honom. Om jägaren i sin närmaste omgivning lyckas hitta ett gömsle (buske, grovt träd, vedtrave eller liknande pass – ett torn är mindre lämpligt med tanke på ljudvinkeln ), ska han gömma sig här så tyst som möjligt och frambringa muspipen med oregelbundna intervaller.

Ungefär: fi-fi-fi-fi-fi-fi-fi-fi.

Detta frambringas genom att muspipan skjuts in under överläppen och man blåser försiktigt i den, ( som att blåsa i en tomhylsa).
För att inte jägaren ska behöva vara ständigt skjutberedd – något som kan vara tålamodsprövande – bör han om han använder hagelbössa höja bössan först när räven är så nära, att den inte längre kan komma undan. Förutom ett bra gömsle bör man dessutom tänka på att vinden ligger rätt och att räven inte behöver korsa jägarens spår, när den närmar sig.

Harskrik: Ett av de trevligaste sätten att jaga Mickel på är att locka honom med harskrik. Förutom lock på natten i månsken är de bästa tidpunkterna för lock tidig morgon och sen kväll. Passet från vilket man tänker locka, måste ses ut med största omsorg.

När man ser ut ett pass måste man alltid tänka på att räven inte ska komma i närheten av jägarens spår och absolut inte korsa dem på de sidor om passet där man kan förvänta sig att räven dyker upp.
När jägaren väl har ställt sig på pass – ett torn är mindre lämpligt med tanke på ljudvinkeln – så måste han vänta minst en kvart, innan han börjar locka. Även efter ett par, tre lockserier måste man vänta ytterligare en kvart, eftersom särskilt äldre rävar ofta tar god tid på sig, när de smyger mot ljudkällan under iakttagande av största möjliga försiktighet.

Jägaren tar pipan mellan tummen och pekfingret så att de slutna fingrarna och handflatan bildar en liten grotta, som är öppen framtill. Genom att räta ut och kröka fingrarna, som ligger tätt intill varandra, och samtidigt stöta in luft i pipan, kan man variera Jösses ångestskrik i styrka och tonhöjd så att det låter förvillande likt originalet. Att vrida huvudet medan man lockar och låta skriken ljuda i alla riktningar, är att rekomnedera. Lätena har en slående likhet med en harunges skrik.

Slutet på varje lång och kort lockstrof måste klinga av och till sist dö ut:

Quä – quä-quä-quä-quä. Quä – quä – quä. Quä – quä.
Räven, lon eller vildsvinet hör detta på 1 km avstånd.
Anar man att räven är i närheten kan man dämpa lätena genom hålla för hatten, rockuppslaget eller liknande. Om jägaren redan ser den framsmygande räven, låter han bli att locka mer, annars kan Mickel stanna på långt håll och ta sig en funderare eller också smyger han bort från jägare. Det sistnämnda gör han faktiskt ganska ofta, när han cirklar och går i vind på ljudkällan och då kan det se ut som om han inte alls vore intresserad.

Man bör locka med harskrik under ett fåtal dagar per år och använda långt från varandra liggande områden.

 

Instruktion på svenska

189 kr